CinqueCento!

Bianca

Rossa

Blu

E anche un altra rossa

Vi tog en kvällspromenad. Gick in i en kyrka. Gjorde korstecknet, tände ett ljus och betedde mig allmänt kyrko-snällt. Vad fick jag för det? En rejält stukad fot. När vi gick ner för de hala marmortrappporna försvann jag plötsligt från calles sida. Gjorde en rejäl vurpa ner för ca 7 trappsteg innan jag förstod vad som hade hänt. Aj då, det dunkade rejält i foten.

Calle försökte var hjälte och rädda mig ( var hans intention) men han utstötte bara konstiga läten . Jag haltade bort mot en trappa där calle placerade min fot i högläge och gav mig glass, det var nog det bästa han kunde göra... Jag skrattade o grät lite om vart annat,jag tycker det är fantastiskt roligt när folk snubblar, även om jag själv är offret.

Hemma nu. Ska läsa bok. Och utnytja min "skada", full servic från hemma-mannen! Hoppas jag iaf.

Imorgon blir det strand med högläge. Gött.

Strandliv

Lååång strand

Nöjda!

Lunch

Åh så skönt! Lämna stan och komma ut till frisk havsluft! Tar 30 min så ligger du på stranden, vilken livskvalite´...

Åt god lunch. En röra av bläckfisk, musslor, sjöstjärna, slags snäcka, fisk. Kändes som de hade doppat en håv i havet och slängt i det i en stekpanna.....så gott! Med iskallt vitt vin. Mamma mia che buono.

Födelsedags-lunch på bänk, pizza & vin!

Italiens "Per Gessle" hade konsert på torget där vi bor.

Tusentals hänglås. Det röda är vårt!



Nu låser jag...

I båten.

28 år. oj oj. Den där åttan gjorde skillnad...Hade en fantastisk dag! Blev väckt med frukost på sängen, fick en liten gullig bakelse. Promenad och rodd-tur i en sjö vid Villa Borghese, Calle och jag med en massa sköldpaddor. Sedan åkte vi till en bro där man skulle hänga ett hänglås med sina namn på och slänga nyckeln i floden. Detta skulle ge evig kärlek...att det inte var svårare än så ;). Mycket romantiskt hur som helst.
Pizza-lunch i vanlig ordning. Middag och fest på kvällen med David! Toppendag.

Första veckorna

Oj, var ska vi börja!?

Vi landade. Gick ut. Började svettas. Kom till en lägenhet som inte riktigt såg ut som vi det vi hoppades på... "Vi" (alltså Carin) pratade med vår italienske vän (på italienska), blev lite flammig på halsen och förklarade att detta inte fungerar. Han ringde några samtal och bjöd oss på italiensk söndagmiddags-trattoria vilket fick oss på lite bättre humör. Nästa dag skulle vi få nytt boende.

Nästa dag var den nya lägenheten - som vi blev lovade kvällen innan - inte längre tillgänglig. Pulsen började gå upp ännu en gång... Ytterligare ett par samtal senare kunde vi i alla fall åka och titta på en lägenhet på Vicolo Moroni 31 i Trastevere (ett av Roms gamla bohemkvarter som idag befolkas av lika delar hemlösa romare och välbärgade amerikanska turister).

Bild nr 1 visar hemmafrun liggande på sängen i vår första Trastevere-lgh. Ett charmigt litet... rum. Med fönster (bild 2). Två stycken. Uppåt.

Kokvrå, dusch och toa. Egentligen allt vi behövde!

Lgh nr två. Nu är vi i smöret! Högt i tak. Skrivbord och riktigt klädskåp. Och fönster. Den här gången i vanlig horisontell riktning (men tyvärr med begränsad utsikt, bild nr 4).
Här trivs vi omöjligt ännu bättre!

Lgh nr tre. Fr.o.m. 1 oktober blir det översta vån med balkong (på samma gata). Där ska vi kunna bo kvar resten av perioden. Vi längtar!

Nu har vi vart här i 12 dagar men det känns som mycket mer. Man vänjer sig så fort vid nya miljöer och rutiner. Språkskolan rullar på. Åker buss 23 varje morgon längs Tibern.

Men mer om detta nästa gång.

Arrivederci!