Vi tog en kvällspromenad. Gick in i en kyrka. Gjorde korstecknet, tände ett ljus och betedde mig allmänt kyrko-snällt. Vad fick jag för det? En rejält stukad fot. När vi gick ner för de hala marmortrappporna försvann jag plötsligt från calles sida. Gjorde en rejäl vurpa ner för ca 7 trappsteg innan jag förstod vad som hade hänt. Aj då, det dunkade rejält i foten.

Calle försökte var hjälte och rädda mig ( var hans intention) men han utstötte bara konstiga läten . Jag haltade bort mot en trappa där calle placerade min fot i högläge och gav mig glass, det var nog det bästa han kunde göra... Jag skrattade o grät lite om vart annat,jag tycker det är fantastiskt roligt när folk snubblar, även om jag själv är offret.

Hemma nu. Ska läsa bok. Och utnytja min "skada", full servic från hemma-mannen! Hoppas jag iaf.

Imorgon blir det strand med högläge. Gött.